PCB, polyklorerade bifenyler, är en av de mest långlivade miljögifterna som använts i byggmaterial och elektrisk utrustning under mitten av 1900-talet. Trots att användningen förbjöds redan på 1970-talet finns ämnet kvar i många äldre byggnader i Sverige. För fastighetsägare innebär detta fortsatt ansvar och tydliga lagkrav. År 2025 är frågan högaktuell eftersom många byggnader ännu inte är sanerade eller kan behöva ny inventering i samband med renovering. I den här artikeln går vi igenom vilka krav som gäller idag, hur processen för inventering och sanering ser ut – och varför du inte bör vänta med att agera.

Varför är PCB ett problem?

PCB användes flitigt mellan 1956 och 1973, bland annat i fogmassor, golvmassor, isolerrutor och elektrisk utrustning. Ämnet är stabilt och bryts ner extremt långsamt, vilket gör att det fortfarande finns kvar i byggnader nästan 70 år senare. Problemet är att PCB är både miljöfarligt och hälsofarligt. Det kan spridas till luften, damm och mark runt fastigheten.

Enligt Naturvårdsverket kan PCB påverka immunförsvaret, nervsystemet och fortplantningsförmågan. Ämnet bioackumuleras dessutom i näringskedjan och är därför ett allvarligt hot mot både människor och miljö. Därför är inventering och sanering inte bara en formalitet – det är en nödvändighet.

Vilka byggnader omfattas av kraven?

Byggnader som är uppförda eller renoverade mellan 1956 och 1973 löper störst risk att innehålla PCB. Kraven gäller framför allt:

• Fastigheter med fogmassor eller halkskyddade golvmassor från denna tidsperiod.
• Byggnader med äldre isolerrutor (fönster) där PCB använts i tätningarna.
• Anläggningar där kondensatorer eller annan elutrustning från 50–70-talet fortfarande finns.

Enligt Förordning (2007:19) om PCB m.m. är fastighetsägare skyldiga att inventera och vid behov sanera byggnader från PCB-haltiga material.

Vad gäller 2025?

Redan tidigare fanns fasta tidsgränser för PCB-sanering, där höga halter skulle vara åtgärdade senast 2014–2016 beroende på byggnadstyp. Många byggnader sanerades i tid, men långt ifrån alla. Dessutom visar erfarenheter från kommunernas tillsyn att PCB kan finnas kvar i angränsande material eller ha missats vid tidigare inventeringar.

År 2025 innebär det i praktiken:

• Inventeringskrav: Har din byggnad aldrig inventerats, måste det göras snarast.
• Renovering och rivning: Vid större ombyggnationer krävs ny inventering. Om PCB upptäcks måste materialet saneras innan arbetet fortsätter.
• Kommunal tillsyn: Miljöförvaltningen i din kommun kan kräva redovisning av inventering och saneringsplan.
• Avfallshantering: PCB-haltiga material klassas som farligt avfall och ska transporteras till godkänd mottagare enligt Avfallsförordningen (2020:614).

Så går en inventering till

Inventering av PCB görs av sakkunniga som tar prover på misstänkta material. Proverna skickas till ackrediterade laboratorier där PCB-halten mäts. Resultaten sammanställs i en rapport som fastighetsägaren sedan ska redovisa för kommunen. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ska inventeringsrapporten innehålla:

• Uppgifter om vilka delar av byggnaden som inventerats.
• Resultat från analyser av prover.
• Rekommendationer för sanering om halterna är för höga.

Sanering av PCB

Om inventeringen visar förhöjda halter måste sanering genomföras. Det handlar oftast om att ta bort fogmassor, golvmassor eller andra material. Saneringen ska ske med metoder som minimerar spridningen av PCB till omgivningen. Personalen behöver rätt skyddsutrustning och allt avfall ska tas om hand på ett korrekt sätt.

Enligt Länsstyrelsen ska även angränsande material kontrolleras, eftersom PCB ofta sprider sig några centimeter från själva fogen eller massan. Efter avslutad sanering görs nya prover för att säkerställa att PCB-halten är nere på acceptabel nivå.

Vilka risker finns om man inte sanerar?

Att låta bli att inventera eller sanera innebär flera risker:

• Hälsorisker: PCB kan påverka människor som vistas i byggnaden.
• Miljörisker: Ämnet kan spridas till mark och grundvatten.
• Juridiska risker: Kommunen kan förelägga dig att sanera och i värsta fall utdöma vite.
• Ekonomiska risker: Kostnaden blir ofta högre om PCB upptäcks sent i en byggprocess.

Att agera i tid är alltså både en trygghet och en ekonomisk fördel.

Praktiska tips för fastighetsägare 2025

• Ta reda på byggår och renoveringsår för din fastighet.
• Kontakta kommunen om du är osäker på vad som gäller just för din byggnad.
• Planera alltid en inventering inför större renoveringar.
• Spara dokumentation från tidigare inventeringar eller saneringar.
• Kom ihåg att PCB-avfall måste hanteras som farligt avfall – inget får hamna i vanliga containrar.

FAQ – vanliga frågor om PCB i äldre byggnader

Måste alla byggnader från 1956–1973 inventeras?

Ja, med undantag för vissa en- och tvåbostadshus. Reglerna gäller framför allt flerbostadshus, offentliga byggnader och industrifastigheter.

Vad händer om PCB upptäcks i samband med renovering?

Då måste materialet saneras innan arbetet fortsätter. Annars riskerar du att sprida PCB och bryta mot lagstiftningen.

Kan man få dispens för att skjuta upp sanering?

Dispens kan i vissa fall sökas hos kommunen, men kraven är strikta och beviljas endast i undantagsfall.

Vem har ansvaret?

Fastighetsägaren är alltid ytterst ansvarig för inventering, sanering och korrekt avfallshantering.

Hur vet jag om en tidigare sanering är tillräcklig?

Be om dokumentation och kontrollera om provtagningar gjorts efter saneringen. Vid osäkerhet bör en ny inventering beställas.

Dags att agera?

PCB i äldre byggnader är ett problem som inte försvinner av sig själv. Tvärtom blir riskerna större ju längre tiden går. År 2025 gäller fortfarande tydliga lagkrav om inventering och sanering. Som fastighetsägare gör du klokt i att ta ditt ansvar nu – både för miljön, för de människor som vistas i byggnaden och för att undvika juridiska och ekonomiska problem i framtiden.