PCB, polyklorerade bifenyler, är en av de mest långlivade miljögifterna som använts i byggmaterial och elektrisk utrustning under mitten av 1900-talet. Trots att användningen förbjöds redan på 1970-talet finns ämnet kvar i många äldre byggnader i Sverige. För fastighetsägare innebär detta fortsatt ansvar och tydliga lagkrav. År 2025 är frågan högaktuell eftersom många byggnader ännu inte är sanerade eller kan behöva ny inventering i samband med renovering. I den här artikeln går vi igenom vilka krav som gäller idag, hur processen för inventering och sanering ser ut – och varför du inte bör vänta med att agera.
PCB användes flitigt mellan 1956 och 1973, bland annat i fogmassor, golvmassor, isolerrutor och elektrisk utrustning. Ämnet är stabilt och bryts ner extremt långsamt, vilket gör att det fortfarande finns kvar i byggnader nästan 70 år senare. Problemet är att PCB är både miljöfarligt och hälsofarligt. Det kan spridas till luften, damm och mark runt fastigheten.
Enligt Naturvårdsverket kan PCB påverka immunförsvaret, nervsystemet och fortplantningsförmågan. Ämnet bioackumuleras dessutom i näringskedjan och är därför ett allvarligt hot mot både människor och miljö. Därför är inventering och sanering inte bara en formalitet – det är en nödvändighet.
Byggnader som är uppförda eller renoverade mellan 1956 och 1973 löper störst risk att innehålla PCB. Kraven gäller framför allt:
Enligt Förordning (2007:19) om PCB m.m. är fastighetsägare skyldiga att inventera och vid behov sanera byggnader från PCB-haltiga material.
Redan tidigare fanns fasta tidsgränser för PCB-sanering, där höga halter skulle vara åtgärdade senast 2014–2016 beroende på byggnadstyp. Många byggnader sanerades i tid, men långt ifrån alla. Dessutom visar erfarenheter från kommunernas tillsyn att PCB kan finnas kvar i angränsande material eller ha missats vid tidigare inventeringar.
År 2025 innebär det i praktiken:
Inventering av PCB görs av sakkunniga som tar prover på misstänkta material. Proverna skickas till ackrediterade laboratorier där PCB-halten mäts. Resultaten sammanställs i en rapport som fastighetsägaren sedan ska redovisa för kommunen. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ska inventeringsrapporten innehålla:
Om inventeringen visar förhöjda halter måste sanering genomföras. Det handlar oftast om att ta bort fogmassor, golvmassor eller andra material. Saneringen ska ske med metoder som minimerar spridningen av PCB till omgivningen. Personalen behöver rätt skyddsutrustning och allt avfall ska tas om hand på ett korrekt sätt.
Enligt Länsstyrelsen ska även angränsande material kontrolleras, eftersom PCB ofta sprider sig några centimeter från själva fogen eller massan. Efter avslutad sanering görs nya prover för att säkerställa att PCB-halten är nere på acceptabel nivå.
Att låta bli att inventera eller sanera innebär flera risker:
Att agera i tid är alltså både en trygghet och en ekonomisk fördel.
Ja, med undantag för vissa en- och tvåbostadshus. Reglerna gäller framför allt flerbostadshus, offentliga byggnader och industrifastigheter.
Då måste materialet saneras innan arbetet fortsätter. Annars riskerar du att sprida PCB och bryta mot lagstiftningen.
Dispens kan i vissa fall sökas hos kommunen, men kraven är strikta och beviljas endast i undantagsfall.
Fastighetsägaren är alltid ytterst ansvarig för inventering, sanering och korrekt avfallshantering.
Be om dokumentation och kontrollera om provtagningar gjorts efter saneringen. Vid osäkerhet bör en ny inventering beställas.
PCB i äldre byggnader är ett problem som inte försvinner av sig själv. Tvärtom blir riskerna större ju längre tiden går. År 2025 gäller fortfarande tydliga lagkrav om inventering och sanering. Som fastighetsägare gör du klokt i att ta ditt ansvar nu – både för miljön, för de människor som vistas i byggnaden och för att undvika juridiska och ekonomiska problem i framtiden.