Kvalitetscertifierad industrisanering - Stockholm, Uppsala, Västerås, Enköping
010-206 50 66
När en industrifastighet ska byggas om, anpassas för ny verksamhet eller rivas helt är det lätt att fokusera på det synliga. Väggar som ska bort. Golv som ska bilas upp. Gamla installationer som ska demonteras. Maskinfundament som ska kapas. Ventilation som ska byggas om.
Men den viktigaste delen börjar ofta innan någon ens plockar fram rivningsverktygen.
I äldre industrimiljöer kan det finnas asbest, PCB, oljerester, tungmetaller, kemikaliespill, förorenat damm, gammal isolering, förorenade golvskikt och tekniska installationer som kräver särskild hantering. Ibland är det tydligt. En gammal oljegrop, missfärgade betonggolv eller trasig rörisolering säger ganska mycket redan vid första besöket.
Andra gånger syns nästan ingenting.
Det är just därför sanering inför ombyggnad eller rivning är så viktig. Den handlar inte bara om att “städa rent”. Den handlar om att förstå vad byggnaden innehåller, vilka risker som finns och hur arbetet ska genomföras utan att sprida föroreningar, skapa arbetsmiljörisker eller orsaka onödiga stopp i projektet.
Industrifastigheter skiljer sig ofta från vanliga bostäder och kontor. De har använts hårdare. De har byggts om många gånger. De har haft olika verksamheter genom åren. Verkstad, lager, produktion, lackering, mekanisk bearbetning, tvätt, livsmedel, tryckeri, kemikaliehantering eller annan industriell drift.
Det betyder att man inte alltid kan lita på ritningar, gamla driftbeskrivningar eller tidigare ägares minnesbild.
Ett golv som ser helt vanligt ut kan ha sugit upp olja i många år. En vägg kan dölja gammal isolering med asbest. En fog runt ett fönsterparti kan innehålla PCB. Ett ventilationssystem kan innehålla processdamm som inte bör spridas vidare när kanalerna demonteras.
Vid ombyggnad blir riskerna extra tydliga eftersom man ofta går in i konstruktionen. Man river inte bara ytskikt. Man öppnar upp. Man kapar, borrar, slipar, river, lyfter och flyttar material. Då kan ämnen som tidigare varit inkapslade frigöras.
Det är skillnaden mellan en kontrollerad åtgärd och en oplanerad spridning.
Inför större rivningar och ombyggnationer är en miljöinventering ofta det mest värdefulla första steget. Den ger en tydlig bild av vilka material och ämnen som finns i byggnaden, vad som kan återbrukas, vad som kan hanteras som vanligt byggavfall och vad som behöver tas om hand som farligt avfall.
Boverket anger att det ska finnas en kontrollplan för de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan, och att byggherren ansvarar för att kontrollplanen upprättas och följs. Kontrollplanen ska även redovisa vilket avfall åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt när det gäller säker hantering av farliga ämnen. Boverket lyfter också att miljöinventering inför ombyggnation och rivning används för att kartlägga vad som kan bli farligt avfall. (Boverket)
En bra miljöinventering kan omfatta exempelvis:
Det viktigaste är inte att inventeringen blir “tjock”. Det viktigaste är att den blir relevant. Den ska svara på rätt frågor inför just det aktuella projektet.
Vad ska rivas? Vad ska byggas om? Vilka ytor berörs? Vilka installationer ska demonteras? Vilken verksamhet har funnits i lokalen tidigare? Finns det gamla ritningar, driftjournaler eller tidigare provresultat?
Ju bättre underlag, desto färre överraskningar.
Asbest är ett av de vanligaste ämnena som behöver kontrolleras inför rivning och ombyggnad i äldre industrifastigheter. Det användes länge eftersom materialet är slitstarkt, värmetåligt och isolerande. Därför kan det finnas i allt från rörisolering och pannrum till ventilationskanaler, brandskydd, skivmaterial, golv, lim, kakelfix och äldre tak- eller fasadmaterial.
I industrimiljöer är riskområdena ofta tekniska utrymmen.
Pannrum. Kulvertar. Verkstäder. Fläktrum. Gamla rördragningar. Maskinrum. Utrymmen som har byggts om i omgångar och där äldre material kan ha lämnats kvar bakom nya installationer.
Arbetsmiljöverket är tydliga med att asbesthaltigt material ska identifieras innan rivning och renovering. Företag som river eller sanerar asbesthaltigt material behöver tillstånd, och arbetet kräver särskild utbildning och säkra metoder. Efter att ett företag har fått tillstånd behöver dessutom rivning av asbest anmälas för varje enskilt objekt. (Arbetsmiljöverket)
Det betyder att asbest inte är något man “tar lite försiktigt” med vanlig rivningspersonal.
Om asbest upptäcks först när rivningen redan är igång kan arbetet behöva stoppas. Om material redan har skadats kan dammspridning behöva utredas. Det kan krävas avspärrning, provtagning, sanering och i vissa fall rengöring av intilliggande ytor.
Det blir dyrt. Och det är helt onödigt om provtagningen hade gjorts i tid.
PCB är en annan risk som ofta blir aktuell vid industrifastigheter, särskilt byggnader från mitten av 1900-talet och fram till 1970-talet. PCB kan finnas i fogmassor, golvmassor och vissa äldre byggprodukter. I industrimiljöer dyker frågan ofta upp vid fasadrenoveringar, fönsterbyten, rivning av betongelement, sanering av gamla golv eller ombyggnad av äldre lokaler.
Det luriga med PCB är att det sällan ser dramatiskt ut.
En gammal fasadfog kan se torr, sprucken och ganska ointressant ut. Men om den innehåller PCB ska den inte rivas eller slipas bort som vanligt byggmaterial. Den behöver hanteras kontrollerat, med rätt skyddsåtgärder och korrekt avfallshantering.
Vid ombyggnad av industrifastigheter är det därför klokt att provta fogar och misstänkta material innan fasadarbeten eller rivning startar. Särskilt om byggnaden har rätt ålder, rätt typ av fogar eller saknar tidigare dokumentation.
I många industrilokaler är byggnaden i sig bara halva historien. Den andra halvan är verksamheten som har bedrivits där.
Har det funnits maskiner med hydraulolja? Har golvet utsatts för spill? Har det funnits tvättutrustning, färg, lösningsmedel, skärvätskor, drivmedel eller kemikalier? Har det funnits golvbrunnar, oljeavskiljare, verkstadsgropar eller gamla processlinjer?
Betong är tåligt, men inte magiskt. Föroreningar kan tränga ned i porer, sprickor och skarvar. Vid rivning, slipning eller bilning kan förorenat damm och material spridas. Ibland krävs provtagning av betong, avskiljare, slam, jord under golv eller fyllnadsmassor.
Det här är en punkt som ofta underskattas.
Man ser ett gammalt verkstadsgolv och tänker att det bara behöver rivas ut. Men frågan är vad golvet innehåller, hur avfallet ska klassas och om underliggande material också är påverkat. Rätt provtagning i början gör att rivningsentreprenören vet hur materialet ska hanteras, transportören vet vad som körs bort och mottagaren kan ta emot avfallet korrekt.
Alla industriprojekt handlar inte om total rivning. Många sker i lokaler där verksamheten ska fortsätta helt eller delvis under tiden. Då blir planeringen ännu viktigare.
Sanering i en industrifastighet kan behöva utföras etappvis, kvällstid, helger eller under planerade produktionsstopp. Det kan krävas dammslussar, avskärmningar, undertryck, skydd av maskiner, separata transportvägar och tydlig kommunikation med personal och entreprenörer.
En professionell saneringsplan bör därför inte bara beskriva vad som ska saneras. Den bör också beskriva hur arbetet påverkar verksamheten.
Till exempel:
För fastighetsägare, industribolag och projektledare är detta ofta den stora vinsten. Inte bara att saneringen blir rätt, utan att projektet faktiskt går att genomföra utan onödiga avbrott.
En välplanerad sanering inför ombyggnad eller rivning brukar följa en tydlig process.
Först behöver man förstå vad som ska göras. Är det en ombyggnad, hyresgästanpassning, delrivning eller total rivning? Vilka ytor påverkas? Ska golv öppnas? Ska tekniska installationer demonteras? Ska fasaden bearbetas?
Byggår, tidigare verksamheter och tidigare ombyggnader ger viktiga ledtrådar. En industrilokal från 1960-talet med verkstadsverksamhet ger andra risker än ett modernt lager från 2000-talet.
Misstänkta material identifieras och prover tas där det behövs. Det kan handla om asbest, PCB, olja, tungmetaller eller andra ämnen. Prover skickas normalt till laboratorium för analys.
När resultaten är klara planeras arbetet. Här bestäms metod, skyddsnivå, avfallshantering, avspärrningar, tidsplan och behov av behörig saneringspersonal.
Saneringen genomförs kontrollerat. Vid behov används undertryck, inkapsling, dammbegränsning, personlig skyddsutrustning och särskilda rutiner för materialtransport.
Efter avslutat arbete bör beställaren få dokumentation på vad som har gjorts, vilka material som har hanterats, hur avfallet har tagits om hand och vilka kontroller som har genomförts.
Det låter kanske omständligt. Men jämfört med att stoppa en rivning mitt i arbetet är det väldigt enkelt.
Det finns några tydliga situationer där man bör vara extra försiktig:
En enkel tumregel fungerar ofta bra: om man inte vet vad materialet innehåller, ska man inte riva det som om det vore ofarligt.
Sanering inför ombyggnad eller rivning handlar i grunden om att skapa kontroll. Kontroll över risker, material, arbetsmiljö, avfall, tidsplan och kostnader.
För industrifastigheter är det extra viktigt eftersom byggnaden ofta bär spår av många års verksamhet. Vissa risker sitter i konstruktionen. Andra finns i ytskikt, installationer, damm, golv eller gamla processytor. Det går sällan att bedöma allt med ögat.
Med en genomtänkt inventering, rätt provtagning och en tydlig saneringsplan blir projektet säkrare från början. Rivningsentreprenören vet vad som gäller. Beställaren får bättre kontroll över budget och ansvar. Personalen slipper onödiga exponeringar. Och farligt avfall hanteras på det sätt det ska.
Ska en industrifastighet byggas om, rivas, anpassas för ny hyresgäst eller återställas efter tidigare verksamhet är det klokt att ta saneringsfrågan tidigt. Ju tidigare riskerna kartläggs, desto lättare blir resten av projektet.
Behöver du hjälp att bedöma en industrilokal inför ombyggnad eller rivning kan du använda formuläret här nedanför för att ställa en fråga eller skicka en offertförfrågan.
