Kvalitetscertifierad industrisanering - Stockholm, Uppsala, Västerås, Enköping
010-206 50 66
Sanering av silor, cisterner och slutna utrymmen är ett av de arbeten inom industrisanering där förberedelserna ofta är minst lika viktiga som själva rengöringen. Begränsad ventilation, svåra tillträdesvägar, kvarvarande produktrester och snabbt föränderliga luftförhållanden kan skapa en miljö där ett till synes rutinmässigt arbete blir direkt farligt.
Det kan finnas syrebrist utan att något syns eller luktar. Giftiga gaser kan samlas i botten av en behållare. Brännbara ångor eller finfördelat damm kan bilda en explosiv atmosfär. I en silo kan material plötsligt börja rasa eller dra ned en person. Samtidigt kan en vanlig manlucka vara så trång att det blir svårt att snabbt få ut någon som har skadats eller blivit medvetslös.
Arbetsmiljöverket lyfter fram kvävning, förgiftning, brand och explosion som de huvudsakliga riskerna i slutna utrymmen med farlig atmosfär. Myndigheten framhåller också att flera allvarliga olyckor och dödsfall har inträffat vid sådana arbeten.
Därför bör saneringen aldrig planeras som en isolerad rengöringsinsats. Den måste ses som ett kontrollerat högriskarbete där anläggningens processer, kemiska innehåll, mekaniska risker och möjligheten till räddning bedöms innan någon går in.
Ett slutet utrymme behöver inte vara helt tätt. Det kan vara ett utrymme där luftomsättningen är begränsad, där in- och utpassagen är besvärlig eller där farliga ämnen kan samlas.
Inom industrin kan det exempelvis vara:
Ett utrymme kan se rent och tomt ut men ändå innehålla farliga gaser, ångor eller syrefattig luft. Rester kan finnas kvar bakom bafflar, i röranslutningar, under sediment eller inne i porösa beläggningar.
Det är också viktigt att bedöma hur atmosfären kan förändras under arbetet. När en beläggning spolas, skrapas, värms upp eller reagerar med ett rengöringsmedel kan nya gaser och ångor frigöras.
En människa kan inte avgöra om luften är säker genom att titta eller lukta. Vissa farliga gaser saknar tydlig lukt, medan andra snabbt påverkar luktsinnet så att varningssignalen försvinner.
I ett slutet utrymme kan farlig atmosfär uppstå genom att:
Arbetsmiljöverket beskriver hur både kemiska och mikrobiologiska riskkällor kan orsaka syrebrist eller bildning av giftiga gaser. I silor med exempelvis spannmål, flis, sågspån eller pellets kan nedbrytning dessutom bilda koldioxid, kolmonoxid och metan. Även silor med oorganiska material, som cement, kan innebära risk för syrebrist och farlig atmosfär.
Gasmätning är en central del av förberedelserna, men det räcker inte att ta fram ett instrument och kontrollera luften vid luckan.
Riskbedömningen behöver först visa vilka ämnen som kan förekomma. Därefter väljs instrument, sensorer, mätpunkter och larmnivåer utifrån den faktiska risken.
Vanliga mätningar omfattar:
Gaser kan ha olika densitet och därför samlas på olika nivåer. Luften kan behöva kontrolleras vid botten, i mitten och högre upp i utrymmet. Även sidofickor, röranslutningar och områden bakom invändiga konstruktioner kan behöva mätas.
Prevent anger att arbetet inte får påbörjas förrän man har säkerställt tillräcklig syrehalt, frånvaro av hälsofarliga gaser och att det inte finns någon explosionsrisk. Vid risk för brandfarliga ångor eller gaser behövs en lämplig och rätt klassad explosimeter.
Atmosfären kan förändras när arbetet börjar. Därför kan kontinuerlig eller regelbundet upprepad gasmätning behövas under hela insatsen.
Förhållandena kan exempelvis ändras när:
Personburen gasvarnare kan vara ett komplement till fasta eller externa mätningar, men instrumentet behöver vara kontrollerat, rätt inställt och lämpligt för den aktuella miljön.
Naturlig vädring genom en manlucka skapar inte nödvändigtvis ett säkert luftutbyte. Luften kan stå stilla längre in i behållaren, och farliga gaser kan ligga kvar i låga delar trots att det känns friskt vid öppningen.
Mekanisk ventilation kan därför behövas för att:
Ventilationens kapacitet och slangarnas placering måste anpassas till utrymmets form. En tilluftsslang som slutar nära manluckan kan skapa god luft just där, medan botten fortfarande har farliga halter.
Prevent påpekar att det inte brukar räcka att enbart öppna en lucka. Om vädring används som skyddsåtgärd måste man vara säker på att den är effektiv i hela utrymmet.
Ventilationsutrustningen behöver också passa miljön. Om explosiv atmosfär kan förekomma måste fläktar, belysning och annan elektrisk utrustning väljas med hänsyn till explosionsrisken.
När man talar om explosionsfarlig atmosfär tänker många främst på bensin, lösningsmedel och andra brandfarliga vätskor. Men även finfördelat damm kan orsaka en explosion.
Dammexplosioner kan förekomma i anläggningar som hanterar bland annat:
När damm virvlar upp i rätt koncentration och möter en tändkälla kan en snabb brand eller explosion uppstå. Tändkällan kan vara en gnista, statisk elektricitet, varm yta, slipmaskin eller felaktigt vald elektrisk utrustning.
MSB beskriver en explosiv atmosfär som en blandning av gas eller ånga i luft som kan antändas i närvaro av en tändkälla. Verksamheter där sådan atmosfär kan uppstå behöver bedöma riskområden och vidta särskilda skyddsåtgärder.
Vid sanering av dammiga silor är det därför viktigt att välja metoder som inte i onödan virvlar upp materialet eller skapar tändkällor.
Silos innebär även mekaniska risker som inte förekommer på samma sätt i en tom cistern.
Material kan bilda valv, broar eller fastna längs väggarna. Under ett synligt tomrum kan stora mängder produkt finnas kvar. Om materialet plötsligt lossnar kan en person begravas, klämmas eller dras ned mot utloppet.
Riskerna ökar om:
En silo måste därför tömmas och säkras enligt en plan som tar hänsyn till både kvarvarande material och all mekanisk utrustning. Att produktionen är stoppad betyder inte automatiskt att utrustningen är ofarlig.
En av de viktigaste delarna av förberedelserna är att förhindra oavsiktlig start, tillförsel eller rörelse.
Det kan innebära att:
Det behövs en tydlig rutin för låsning och märkning. Varje person som arbetar i utrymmet måste kunna lita på att ingen annan återstartar anläggningen eller öppnar en ventil.
Vid större anläggningar behöver isoleringspunkterna ofta verifieras mot ritningar, processcheman och fysisk kontroll på plats. Äldre märkning eller dokumentation kan vara ofullständig, vilket gör en gemensam genomgång med anläggningsägaren viktig.
En manlucka kan vara tillräckligt stor för att en person ska kunna krypa in, men för liten för att en medvetslös person med sele och andningsutrustning snabbt ska kunna tas ut.
Arbetsmiljöverket betonar att man vid riskbedömningen behöver kontrollera om öppningen är tillräcklig för en snabb och säker räddning.
Före arbetet bör man bland annat kontrollera:
Det är lätt att skapa en flaskhals genom att dra ventilationsslangar, högtrycksslangar, sugslangar och elkablar genom samma öppning. Placeringen behöver därför planeras så att utrymningsvägen förblir användbar.
Vid arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande ska det enligt Arbetsmiljöverkets vägledning finnas någon som övervakar personen som arbetar inne i utrymmet. En förberedd lyftanordning ska också finnas när det inte är uppenbart onödigt.
Övervakaren ska inte bara finnas i närheten. Personen behöver:
Kommunikationen kan ske med radio, fast kommunikationsutrustning, lina, kamera eller andra metoder som fungerar i den aktuella miljön. Vanliga mobiltelefoner är inte alltid tillförlitliga eller tillåtna i explosionsklassade områden.
Det räcker inte att skriva att räddningstjänsten ska larmas. Vid syrebrist eller giftig atmosfär kan en person bli medvetslös mycket snabbt, och extern räddningspersonal behöver tid för att ta sig till platsen och förstå anläggningen.
En fungerande räddningsplan bör svara på:
En vanlig olycksmekanism i slutna utrymmen är att en kollega spontant går in för att hjälpa en drabbad person och själv blir utslagen. Räddningsplanen måste därför bygga på utrustad och tränad räddning, inte på improvisation.
Ett filtermaskskydd är inte ett generellt skydd för arbete i slutna utrymmen. Filter renar vissa föroreningar men tillför inget syre.
Om syrebrist kan förekomma krävs en lösning som ger användaren andningsbar luft, exempelvis tryckluftsmatat andningsskydd eller annan utrustning avsedd för situationen.
Prevent framhåller att endast tryckluftsmatat andningsskydd skyddar vid syrebrist. Valet av andningsskydd behöver i övrigt anpassas till de luftföroreningar som kan förekomma.
Andningsskyddet behöver dessutom fungera tillsammans med:
Passform, utbildning, underhåll och kontroll före användning är lika viktiga som själva produktvalet.
Metoden bör väljas utifrån både rengöringsresultat och arbetsmiljö.
Vanliga metoder kan vara:
Varje metod kan tillföra nya risker.
Högtrycksspolning kan skapa aerosol, halka och svår sikt. Kemisk rengöring kan frigöra ångor eller reagera med produktrester. Torr rengöring kan virvla upp explosivt damm. Mekanisk bearbetning kan skapa gnistor. Hetvatten och ånga kan höja temperaturen och öka avdunstningen.
Metoden ska därför ingå i samma riskbedömning som utrymmet och innehållet.
Saneringen flyttar ofta föroreningen från anläggningen till ett avfall, slam eller spolvatten som måste tas om hand på rätt sätt.
Före arbetet bör det vara klarlagt:
Det är särskilt viktigt vid cisterner som har innehållit olja, drivmedel, lösningsmedel, processkemikalier eller metallhaltigt slam.
En snabb rengöring är inte lyckad om förorenat spolvatten därefter hamnar i fel avlopp eller sprids på marken.
Vid underhållsstopp finns ofta flera entreprenörer på samma plats. Saneringspersonal, mekaniker, svetsare, elektriker och inspektörer kan arbeta på olika delar av samma system.
Då kan ett arbete påverka ett annat.
Exempelvis kan:
Det krävs därför en gemensam arbetsberedning, tydliga ansvarsgränser och ett system för att godkänna förändringar under arbetets gång.
Ingen ska anta att någon annan har kontrollerat gas, isolerat ledningar eller planerat räddningen.
En väl planerad insats kan delas in i följande steg.
Ta fram ritningar, processbeskrivningar, säkerhetsdatablad, tidigare mätningar, produktinformation och dokumentation från tidigare rengöringar.
Kontrollera öppningar, tillträde, interna hinder, anslutande rör, mekanisk utrustning, fallrisker och möjliga placeringar för ventilation och räddningsutrustning.
Bedöm vilka gaser, ångor, damm, kemikalier, biologiska processer och rörliga delar som kan förekomma.
Stoppa, töm, tryckavlasta, lås, märk och vid behov blinda anslutningar. Verifiera att isoleringen är effektiv.
Bestäm utrustning, arbetsordning, uppsamling, rengöringsmedel och mottagare för avfallet.
Kontrollera hela utrymmet, inte bara området närmast öppningen. Fastställ hur atmosfären ska övervakas under arbetet.
Montera fallskydd, sele, stativ, vinsch eller annan utrustning. Kontrollera att en person faktiskt kan tas ut genom öppningen.
Alla deltagare behöver förstå arbetsmetoden, larmnivåerna, kommunikationen, stoppsignalerna och räddningsplanen.
Följ gasvärden, ventilation, väder, processförändringar och personalens tillstånd. Arbetet ska avbrytas om förutsättningarna ändras.
Efter rengöringen ska verktyg, slangar, avfall och tillfälliga installationer tas bort. Skydd och luckor återställs, och anläggningen lämnas över enligt en tydlig rutin.
Små produktrester kan avge stora mängder ånga. Även ett till synes tomt kärl kan därför vara brand- eller explosionsfarligt. MSB påpekar att redan små rester av brandfarlig vätska kan skapa allvarlig fara vid exempelvis kapning eller annat hett arbete.
Luften vid öppningen kan vara säker samtidigt som farlig gas finns längre in eller längre ned.
Lukt är ingen tillförlitlig mätmetod. Vissa ämnen saknar lukt, och andra kan slå ut luktsinnet.
Fläkten är igång, men luftflödet når inte de delar där gasen samlas.
Det finns en skriftlig plan, men ingen utrustning eller bemanning för att få ut en medvetslös person.
Cisternen är avstängd, men en rörledning, ventil eller automatisk funktion kan fortfarande tillföra material.
Ett manuellt rengöringsarbete övergår till slipning eller hetvattentvätt utan att riskbedömningen uppdateras.
Sanering av silor, cisterner och slutna utrymmen bör planeras i god tid före ett produktions- eller underhållsstopp. Då finns möjlighet att samla rätt information, välja metod, samordna entreprenörer och förbereda den utrustning som behövs för gasmätning, ventilation, tillträde och räddning.
Industrisanering i Sverige hjälper industriföretag och anläggningsägare att planera och genomföra kvalificerade saneringsarbeten i krävande miljöer. Arbetet kan omfatta rengöring, sugning, spolning, materialhantering och andra anpassade insatser beroende på utrymmets konstruktion och innehåll.
Fyll i formuläret nedan om ni behöver rengöra en silo, cistern, tank eller annat svårtillgängligt utrymme. Beskriv gärna vilken typ av anläggning det gäller, vad den har innehållit och när arbetet behöver utföras. Ett bra underlag i ett tidigt skede gör det möjligt att planera insatsen säkrare och minska risken för oväntade stopp.
